sixty8tonesofgrey

I gårkväll kom Sofie och Pone hem till mig. Det var troligtvis år och dar sedan jag träffade Pone så det var riktigt kul! Vi våfflade mitt hår, pratade lite minnen och flummade. Det var faktiskt länge sedan jag skrattade så mycket.
Sofie och Pone var bl. roliga när dom skulle gå:

S - Hur får man upp dörren?
P - Men Sofie, du har inte tagit lektion i det än!


Idag har jag inte gjort mycket, bara städat rummet och tagit en (enligt mig) rysligt lång promenad. Jag hade hoppats att jag, Siri och Josse skull setts idag men det blev inte så..
Ringde Rudivine nyss och bjöd över henne  på middag på söndagkväll. Det blir kul, jag har saknat henne!
Någon mer jag saknar är Stina, som är på läger i Hemavan. Jag har snart inte träffat smurfen på två veckor..
MEN, hon och Tove kommer hem imorgon (även om Tove skulle till någon förbaskad stuga..)!
Om jag är glad? SOM ETT BARNKALAS!
Jag funderar på att ta med en film, köpa en Ben n' Jerry's och våldgästa hennes hem. Men så finns ju risken att hon är sådär uttmattade som man bara blir efter ett läger. Så nu är frågan, ska jag ge henne tid att vila upp sig ett dygn eller totalt strunta i allt som kan kallas utrymme och självständighet?
Jag lutar åt det andra alternativet! : )
En till person att addera till listan över väldigt saknade personer är Matilda Lindgren. Just nu är moppen i Thailand och hon kommer inte hem förrän om två veckor. Hur ska man överleva?