sixty8tonesofgrey

utsikt mot havsviken


hjärtat av piteå, lukten


Den vita Christinaskolan, där min mamma gick i sin ungdoms dagar


Den här vita kyrkan gick jag förbi varje dag "på väg till jobbet"


Annexet och byggnaden bredvid, som jag var mest i, var från början en prästgård


Här hölls fredagens lektioner


Här gick man in  - andra bilden är helt random, jag vet, men jag tog kort på en liten affär, som låg inklämd mellan två byggnader, för att den var söt



De få, men hemtrevliga gågatorna i centrum


Rådhustorget - the worst picture of the century, jag vet




På detta café brukade min kära moder sitta och fika i sin ungdom


Min barndoms Piteå förknippar jag alltid med de timmar jag spenderade i den här djuraffären
och tittade och suktade efter kaniner, marsvin och sköldpaddor


Random bild


Det här trädet var upplyst på kvällarna, jag bodde hos min mormor och morfar längre ner på gatan.
Jag tog kortet på onsdagkväll, på väg hem från gim-gruppen. När jag kom hem väntade pannkakor med sylt och grädde och en mamma som kommit upp under dagen.


På fredagen blev det avskedsfika

Jag hade roligt på praon och fick lära mig rätt mycket. Jag satt mest och lyssnade på medan Kicki undervisade sina elever, men det var inte så tråkigt som det kanske låter. Att få vara där har faktiskt fått mig att fundera lite på att söka till musiklinjen på gymnasiet. Man kan ju alltid hoppas.
Kicki var jättetrevlig och jag fick träffa massor med andra trevliga människor. Enda minuset var att jag inte fick tiden att lära känna någon bättre. I slutet av veckan vill jag nästan inte åka hem, lite skrämmande, men sant. Önskar verkligen att man fått chansen att söka in för att få börja i Christinaskolans musikklass i 7:an. Själva stämningen och chansen att få utvecklas inom det man älskar och lära sig så mycket om musik är inget man vill gå miste om.